dikt för sveriges radio, paradise hotel, Behandlingen, Jackie Fern och plastikkirurgi

jag hade tänkt vara den enda ankungen

med en ryggrad i rösten

en väldigt ful ryggrad

som blir en svan när den

sträcks ut

jag är det som femåringar brukar kalla

för en byggjobbargubbe

jag lyfter tre lådor om dagen

lådorna är fyllda med plastpåsar

påsarna med porlande rosévin

utsmyckade med plastkranar

jag lyfter lådorna så högt upp

att jag kan kyssa kranen och låta vinet

gömma sig i mina kinder

tänk dig att bordet är kroppen

alla tallrikar med mat

så vackra organ

jesus är kniven och att äta är

att älska och fylla och kvinnans fria val

och manlig blick eller manliga bögar

att äta är att blåsa upp och

fråga

tycker du att mina läppar ser stora ut?

klippte dem för kort?

jag vet inte

men jag vet att ballonger har en sådan

fanatisk ytspänning

som jag alltid vill krossa

det är en liten vit oval

med en fåra i mitten

så att den ska kunna delas på två

och något om att nikotin är en perfekt drog

våldsam

läste Johan Pehrson i skolbänken