dikt för sveriges radio, paradise hotel, Behandlingen, Jackie Fern och plastikkirurgi
jag hade tänkt vara den enda ankungen
med en ryggrad i rösten
en väldigt ful ryggrad
som blir en svan när den
sträcks ut
jag är det som femåringar brukar kalla
för en byggjobbargubbe
jag lyfter tre lådor om dagen
lådorna är fyllda med plastpåsar
påsarna med porlande rosévin
utsmyckade med plastkranar
jag lyfter lådorna så högt upp
att jag kan kyssa kranen och låta vinet
gömma sig i mina kinder
tänk dig att bordet är kroppen
alla tallrikar med mat
så vackra organ
jesus är kniven och att äta är
att älska och fylla och kvinnans fria val
och manlig blick eller manliga bögar
att äta är att blåsa upp och
fråga
tycker du att mina läppar ser stora ut?
klippte dem för kort?
jag vet inte
men jag vet att ballonger har en sådan
fanatisk ytspänning
som jag alltid vill krossa
det är en liten vit oval
med en fåra i mitten
så att den ska kunna delas på två
och något om att nikotin är en perfekt drog
våldsam
läste Johan Pehrson i skolbänken