EN TARANTINOLIKNANDE HOMAGE FAST TILL LUCIA BERLIN UTAN N-ORDET OCH UTAN HUMOR
EN TARANTINOLIKNANDE HOMAGE FAST TILL LUCIA BERLIN UTAN N-ORDET OCH UTAN HUMOR
Jag hade ju då kanske tänkt skriva en novell och enbart för att trotsa det internetmässiga grupptryck som jag nästan hypokondriskt känner ligga på mina axlar så hade jag tänkt att den skulle vara helt fiktiv. Inte ens autofiktion! Det perfekta med sådana uttalanden är ju att ingen vet om de är sanna eller inte, hur mycket får man ljuga i en autofiktiv berättelse innan den slutar vara auto? Hur nykter kan en pilot vara innan han tar sig i kragen och slutar vara auto? Kör bilen själv? Har någon kört åt bilen och endast talat om för den hur? Är det gubben i fabriken som redan kört min bil? Älskar min hund verkligen mig?
här nedan är novellen, som sagt fiktiv, ring inte skolkurator eller soc.
User4 -Vatten är livet??? Jag drack precis 3 glas vatten efter att ha glömt just exakt den enkla sysslan i tre dagar och jag känner mig tillfredsställd och kanske även släckt, eller det är ju törsten som är släckt inte jag. Viktigast av allt känner jag mig levande! Som en sol med solglasögon som ler i en barnbok eller som en människa som inte har dött; levande! Desto snabbare jag mår som bäst desto snabbare kan jag bli ett svin igen.
User765 - 5 minuter senare och han kommer krama toalettsitsen och bara kräkas
User4 - Pardon moi? jag är en dam, jag kräks graciöst
Åh, hämndlysten jävel
Jag kommer sakna dig
Många metalliska nätter och dagar
Oskärpa in i det där
Åh vad jag älskade dig
Min trogna vän
Det som är perfekt kan aldrig hålla
Vad som är stål ska förfalla
Vad är livet utan reserv
På denna dag?
Jag hoppas bara när du driver in i etern
Att din goda vilja och pris kommer att missas
För du gjorde jobbet när du blev tillfrågad
Utan skam, trots eller hat
Mer av ditt slag behövs
Och för det
Hejdå .. Godspeed
User4 -Sprit är sämst.JAG FUCKING SKÄMTAR. Jag ska bara se min mor i ögonen och säga att jag inte vill ha hennes hjälp hur mycket hon än vill hjälpa mig. Min syster fick samma besked för några dagar sen. Ni får tycka att jag är hjärtlös med jag bryr mig så mycket om dem att jag vill vara ärlig.
Det finns något som är mycket vackert med amerikansk betong medans man skakar, självklart gäller detta endast efter klockan 6 på morgonen, och om man har minst fyra dollar i fickan. När man går till affären för att köpa vodka med tillräckligt mycket vodka i sig för att kunna köpa vodka. Jag har tyvärr börjat jobba igen den här veckan men jag tror inte att de misstänker någonting än. Jag har idag köpt en alkoläsk och hällt den i en av de väldigt många kaffe-papp-muggarna jag har hemma ifall situationer som dessa skulle uppstå. Då menar jag alltså situationer som att ha ett jobb. Ingen misstänker ju kvinnor ändå, man misstänker mest väldigt tjocka och grymtiga män. Amerikansk betong är väldigt vacker när man skakar, speciellt klockan 06:01 på morgonen.
Jag vet inte om min chef eller mina kollegor vet något, om de bryr sig om att mina pappmuggar varken är från Starbucks eller kaffemaskinen och att det inte är kaffefläckar i dem när de ligger i soptunnan. Toalettbesöken är många, men har sagt att det beror på ett medfött biologiskt fel (vilket det i viss mån gör). Min andedräkt må vara ett problem, en vanlig människa stinker inte Listerine hela tiden, en vanlig människa tuggar inte tuggummi konstant hela tiden. Freudianskt diagnostiserad oral neuros. däremot luktar min hud som honung, starkt. Alkohol har en tendens att brytas ner till socker i blodet, sockret i såpass stora mängder lägger sig i svettkärl. Svett som luktar sött och starkt kommer från folk som dricker sött och starkt. Mitt blod är Wild Irish Rose! Mitt blod är NyQuil!
Hur som helst, min fråga är, får ni extrema självmordstankar när ni korsar det planet från nykter till "snabbt berusad"? Jag har alltid haft dessa tankar sedan jag var 8, eftersom min pappa sköt huvudet av sig och jag har försökt det tidigare, men på sistone har jag nästan blivit upphetsad över framtiden.
Jag kan inte skära mig själv och jag kan inte garantera att jag köper en pistol eftersom jag ger alla mina extra pengar till min mamma (min enda överlevande familjemedlem och den enda som bryr sig om mig), men på senare tid har jag känt att jag helt enkelt gärna skulle kunna hoppa av en hög byggnad varje gång jag är full.
Och jag är medveten om hela den "du ångrar ditt val på din väg ner" -teorin, men ärligt talat blir jag avslappnad av tanken och jag tror att jag äntligen har hittat ett sätt som kommer att fungera. Är det bara för att jag är full eller har någon av er känt att denna känsla kvarstår under era cykler av nykterhet?
Jag antar att det finns en verklig chans att dessa tankar är alkoholdrivna, men om andra inte håller med så kanske jag kan få en uppfattning om vad det handlar om.
Jag vill inte döda mig själv, men jag vill vara död, tänk så dumt det låter. Vänligen skriv inte era telefonnummer, jag letar egentligen bara efter någon annan som känner dessa cykliska tankeprocesser som kanske kan belysa mig om dessa saker jag känner är verkliga, i motsats till biprodukten av att fortfarande kunna få en "glad” berusningskänsla medan jag kan och innan det går över i permanent depression.
Jag har varit ren i nästan ett decennium från heroin och det fick mig definitivt inte att känna så här när jag övergick från ett mentalt tillstånd till nästa.
User4 -God morgon oförtjänta och degenererade svin! Äntligen har vi klättrat oss igenom veckans fasor och kommit fram till helgen. Viktigast av allt, vi har tagit oss till “Succéhistorier på Lördag”, den delen av veckan där vi tar oss en minut att reflektera över allt coolt som händer i våra hopplösa liv.
Jag skrev ett tag sedan om mina duve-vänner, herr och fru Pidgey. Min framgång är att efter ett par veckors frånvaro har de äntligen flyttat tillbaka till min balkong! De gjorde ett litet bo och verkar väldigt nöjda. Jag lade min grill över dem som ett skydd och gav dem lite frön att knapra på. Hoppas att de stannar och kommer att få lilla baby Pidgeys inom en snar framtid.
User7898768 -Jag är fyra dagar nykter, skakar fortfarande och sover inte, men det är en början. Jag gick och träffade min ortoped i går och han sa att min nya armbåge i titan läker bra. Sjukgymnastik är nästa och förhoppningsvis kan jag återuppta arbetet om fyra veckor. Håller tummarna.
User8765- Jag har ingen framgång, jag är helt eländig. Jag är på kanten av att förlora mitt jobb (inte på grund av min alkoholism) jag är trött och känner mig bara som en skal. Jag tog ledigt torsdag och fredag eftersom jag bara inte tålde stressen i mitt arbete. Jag skakar nästan hela dagen. Jag känner mig bara väldigt dålig och obekväm. Min flickvän knullar mig inte längre och jag har ingen jag kan prata med. Jag gissar att jag bara känner mig positiv cirka 2 timmar om dagen. Jag sover bara ca 5 timmar om dagen. Jag känner att mitt liv rusar fram mot tomrummet. Min katt har varit väldigt glad att jag har varit hemma så mycket. Han ger mig styrka.