Frenetisk prokrastinering
Knasgård
Hade en kväll lik många andra skrivkvällar, oproduktiv och frenetisk Likt tidigare har jag utropat mig skyldig till att ha massa texter klara att knappa in på magasinet, vilket i och för sig är sant Det möts med entusiasm som vanligt, vackra själar som de är Men utan intuition så faller det hela väldigt fort, arbetsamhet är fragilt på det sättet och arbetsamhet ägnar vi oss heller inte till för övrigt Dagens val av halvt legitima ursäkt var att universitetsansökan kallade mig Paranoid som man är i sina bästa dar, så tog det sin tid Dubbelkollar allt så inget innehåller distanskurser eftersom jag inte är intresserad av studier som inte innehåller nerkissade trappor och stulna lunchlådor Jag rör mig repetitivt med pekaren över samma kurser om och om och om och om igen och trycker oentusiastiskt dit en antropologkurs på fjärde plats i brist på annat stimulerande dubbelkollar dubbelkollar tittar ut genom fönstret och ser att grannens ljus över trädgården, med syfte att få tjuvar att känna sig nakna (Skrämda? Panoptikonen verkar ha flyttat in i folks tomtar och dessutom i Broadway tappning) börjat lysa Fastnar med blicken ett tag det hela är himla olidligt i längden Det vackra i prokrastinering är att det kan finnas olika små skärande hål av beslutsamhet för när man i tidens brist väl bestämmer sig att man hållit på för länge och inte hinner mer, är valet blott en illusion och man kan stappla vidare i fred Med kaffedarr kvar i handen unnar jag mig obetald rast och kom på att jag blivit erbjuden Knausgård böcker av en kamrat De kommande tre timmarna spenderades med att frenetiskt och impulsivt försöka förstå mig på Knausgårds romansvit Min Kamp som syndromslav Är det en autobiografi eller är det autofiktion? Vad fan innebär autofiktion, är det autobiografi som har inslag av fiktion? Alltså, osanningar? Eller är det en autobiografi som skrivits som roman? Ska jag spendera 70kr på en bok som handlar om att en gubbe snyter sig i sina runktrasor och gråter sig till sömns så vill jag iallafall veta om det är sant Sådana sanningar finns ju dessutom, alla skribenter på Babo lever den Jag har en inbyggd antipati för alla skribenter, artister, poeter och dylikt som ser ut som... ja... Knausgård Jävla head and shoulders barbies allihop men i en intervju kedjerökte han inomhus och prata om sin alkoholism så jag kände att det ändå fanns något att hämta där Artikel efter artikel om hur bokseriens innehåll slitit sönder hans privata liv men det säger egentligen inte jättemycket inte för en ocd välsignad, nattkrälande tonåring med Sherlock Holmes driv, för att törsta varje långdragen intern önskan Det hela kunde ju varit en Ondskan situation, där författaren bara förtalat familjemedlemmar, vilket också har sin charm såklart men den sortens kompromiss finns inte på bordet vapenvillan är annekterat av sinnet Men i bakhuvet finns förnuftet konst fungerar inte såhär och jag har aldrig brytt mig på detta sätt En mapp med artiklar om Knausgård konstrueras och jag går vidare med min funderan, men beställer första delen av romansviten ändå (Den hemtrevliga apatin tittar fram som en gök ur ett gökbo) På avbetalning eftersom min arbetsköpare varit så omtänksam och skjutit upp min lön de visste väl att de skulle blivit snus, sprit och smörgåspålägg för allt så fort jag fick min andel av kakan Mitt i den här icke så formulerbara stormen minns jag fortfarande att jag lovat att jobba imorgon löften på löften Eftersom vi inte har deadlines innan tryckpressen ska börja irritera elallergiker på gamla stan, så inser jag väl att det inte gör någon skillnad om jag transkriberar mina dikter till magasinet ikväll 04:30 eller imorgon efter jobbet Men tillbakapressad som man är av en arbetsdag blir det självklart ingen dikt, istället blir det den här skriftliga bikten till mina kollegor, som nog ändå inte bryr sig särskilt mycket om disciplin Nu är iallafall det hela överstökat och som många gånger innan räddar min prokrastineringen mig och besluter åt mina vägnar att jag ska hinna transkribera några dikter innan jag somnar in 04:30