MELLAN SÄNGEN OCH TÄNDERNA I TROTTOAREN HÄNDER DET FÖR MYCKET
I. Stirrar med starr på störda styren De faller omkull och benet bryts så tydligt från nacken Med flöjt i famn stjäl jag likets belamrade bössa med leende och likstelhet är alla mina ekonomiska belastningar befriade! II. JAG HAR LAMPOR VITA, BLÅA, RÖDA PÅ MIN CYKEL SNUTEN KOMMER ALDRIG BLÄNGA MOT MIG FÖR MIN HY MITT UTSEENDE: FÖRDÖMT AV FÖRUPPFATTADE MENINGAR TILL INKOGNITOPUNDARCHIC III. det är en tävling att se vem som kan propella sin spya längst sedan hasar vi hem på överkropp det är vår vinterkrälsjuka IV. EN BLÖDANDE GOLERSKA LÄCKTE UT ALLT OM MIG GOLARE TILL VÄN HELT PLÖTSLIGT VAR MITT PRIVATLIV SÅLT V. NU BLÖDER JAG I MIN FARS HÄNDER MIN FADER BLÖDER MITT BLOD UR SINA TÄNDER MIN FADER ÄLSKAR MIG FÖR HAN SLUKAR MIG HEL VI. invänder aspigt mot din kommentar ett kollage av korrektur jag ska rätta mig jag ska räta mig men din scolios smittar av sig VII. på rälsen rälsen railar över mig och ger ränder ränderna virar sig runt bröstkorgen ensam rand runt halsen denna blev aldrig klar glömde resten under elledningsrälsen VII. VÅLDTAGEN SWAG ANAMMAD I FOLKMUN ALLTING ÄR STULET DE STJÄL ALLT JAG BÄR DET ÄR INTE PARANOIA DET ÄR VERKLIGHET DET SPEGLAR SIG PÅ MIN SKÄRM VIII. DET STÖR SIG DET SKIKTAR MIN HJÄRTSVIKTS GROVA VIKT MIN ARBETSGIVARES GRÖVSTA AUTISM SLÄPP UT MIG IX. HOPPAS MIN CHEF KÖR IHJÄL MIG HOPPAS FICKKNIVEN ÖPPNAS I BRÖSTFICKAN HOPPET UR STENSKOTTET I RUTAN SOM KROSSAS EN HOP CYKLISTER I ETT BRÖDSMULESPÅR ALLA MINA BRÖDER ALLA SAMTLIGA PÅKÖRDA X. MITT HJÄRTA SLÅR FÖR SNABBT VAR BLODET RUSAR FATTAR JAG INTE BLÅ OCH KALL JAG PÖLAR ATT PÖLA MÅSTE VARA ETT VERB FÖR JAG PÖLAR XI. STÄMPLAR DIG EN SIDA UR EN BOK STJÄL EN PÄRM PEINTURES POUR TOI I BLADET JAG STÄMPLAR ÄR DU ETT SÄRTRYCK XII. SVENSK POLITIK SOM EN OUTFIT ÄR KAFTAN OCH PUFFERJACKA JAG ÄR EN RELIKT AV ETT TIDIGARE HIV ROCK-SÄRBARN PETE DOHOODIE XII. Bulimisk brutalism Betongen lite sned, Lite smält; Anorektisk acephale Kroppen av krupp formad av smuts När du huvudlös inte längre kan äta XIII. NEKROFIL SARKOFAG KOPIÖST LITEN BÖG MISSFORMADE RYGGKOTOR MALPLACÉ MANGLAR KOTORNA TILLBAKS MED KNOGARNA HOLISTISK HORAS HEALING XIV. EN FÖRSTÅNDSHANDIKAPPAD KVINNA GÅR FRAM OCH TILLBAKA PÅ MIN MARK FRÅN HENNES MUN HÖR JAG BARA: “AVVISA INTE MIG HELA TIDEN RESPEKTERA MIG HELA TIDEN.” AD INFINITUM MIN PULVERSKALLE SKALLRAR EB-EKOT GRÄDDEN PÅ MOSSEN: DE KÖPTE INGENTING SÅ JAG FÖRBLIR FORTFARANDE FATTIG XV. Är detta slutet? Nej — Kärlek! Min hals på kängorna av den skjutna snuten. Jag hatar inte auktoritet Jag tänder på det. Förtydligat jag bränner ner det för jag älskar det Hon trycker så hänsynslöst på min strupe Så som ett frottésrep Men då kan jag åtminstone kontrollera Min extatiska asfyxiofili
