Och läppen brann ner en hel stad och bladen på staden blev till blommor
han har verkligen en buk ytspänning rörlig som en läderpåse värme nej inte som han är läder guppar som vattenblod plasma dammen han har verkligen en tunga fisktunga rutten kärleksvåt stark älsklingsdoft dödens luft lekfull död det finns ett lik i munnen han är så gullig vi kan låta det eka mellan ståldalarna jag kallar någon hora för att hon står för länge på sin balkong när jag ska vara i köket sluta vaka över mig sluta ha rosa morgonrock sluta hålla koll på kvarteret med uppsatt hår jag ska vara i köket helt, helt ensam jag ser inte kön jag behöver inte bröd jag behöver inte en frånvarande optiker jag försöker bygga en tillvaro här, i mitt kök, hora han var skild han var en komet jag bölade och strök honom de älskade det fanns ingen historia lekparken vi ska aldrig se våra avkommor i ögonen vi ska alltid uppdatera vår mailinkorg istället för att känna varje tå för sig i sanden i lekparken vi ska ignorera alla ropen alla skriken från den gälla rösten sen ska vi ska organisera oss under världens största paraply ett paraply som kanske har adhd, vi ska ha ett konstituerande styrelsemöte och skapa en budget och våra barn ska klara sig själva för vi är Internationella Distraherade Föräldrar men ni kan kalla oss för IDF